äppelblom...

 

Det här drömmer jag om just nu!

Grönska i trädgården och blommande fruktträd. En kopp kaffe i halvskuggan under det hundra år gamla äppelträdet :)  Det närmar sig.

Ikväll oljar vi in uteplatsen och skurar lekstugan utvändigt. Vi hoppas kunna måla den i påsk och sedan inreda och inviga den! Vi byggde den i somras, se här, och hittills har den tjänstgjort som bod. Men nu är det snart dags för lilla loppan att flytta in i sin egen villa Sagolika.

Vad gör ni denna ljuvliga kväll?

minsta kusifinen

Har ni en trevlig onsdag alla bloggvänner?

Här är det verkligen full rulle idag och alla springer åt olika håll. Lite nya lister har kommit upp i vardagsrummet, men inte mycket att visa ännu. Till helgen kanske?

Häromdagen fick mina trollungar följa med och träffa sin alldeles nya lilla kusin, och de var överförtjusta som ni ser. De har ju en lillebror men han är ju inte så här liten och behändig. C tyckte att lillkusinen mest liknade en av hennes dockor :)

Nu står lite plock och tvätt på schemat och sedan veckans energikick: zumba!

Kramar fru N.

 

ljusa golv

Godkväll kära bloggisar!

Vi dividerar just nu om vad vi ska göra med golven på nedervåningen. Olyckligtvis finns inte originalgolven kvar i vardagsrummet och matsalen, de revs ut i renoveringsivern på sjuttiotalet (Hur dumt är inte det!? Vi hittade till och med en rivningsansökan på de vackra kakelugnarna i stadens arkiv. Tack och lov blev det aldrig verklighet av den planen. Sjuttiotalet var verkligen inte en tid då man uppskattade gamla svenska traditioner...). Alternativet att återigen försöka slipa det tunna träskiktet på det fyrtio år gamla spånskivegolvet känns inte så lockande så det blir nog till att lägga ett nytt furugolv.

Men frågan är hur vi ska behandla det? Jag gillar ju lackade golv då det är extremt lättskötta när man har småbarn och husdjur. Bara att torka av! Men de blir ju så gula och trista på en gång. Kryllar av behandlingar för att göra dem vitare, men vilka är bra? Detta är verkligen en djungel som jag måste sätta mig in i känner jag.

Golvet här ovanför är precis så lagom ljust som jag vill ha det. Gissar att det är ett gammalt skurgolv och det är ju förstås det allra vackraste, men där går faktiskt gränsen även för mig. Annars brukar jag alltid sätta det estetiska framför det praktiska.

Vad tror ni? Har ni några bra tips? Undrar Fru N.

 

Ett vitmålat golv är ju så vackert men jag står bara inte ut med all smuts som syns direkt. Jag skulle städa ihjäl mig ;)
 

Den här rutningen är ju otroligt fin eller hur? Vi har mer traditionella rutor på vårt målade golv på övervåningen, men detta var också fint! Jag skulle behöva en tre-fyra hus för att förverkliga alla mina idéer :)

snart börjar trädgårdslivet

Ny vecka kära vänner!

En trött måndag har vi här i villa Någorlunda. Längtar till påsklov nästa vecka, och lite extra tid med familjen, hemmet och trädgården. Och vem vet, kanske påskharen kommer förbi någon dag :)

Håller tummarna för sol och värme så att vi kan vara ute i trädgården. Älskar att rensa rabatter, i alla fall så här års! Så skönt att städa och göra fint för alla blommor som ska komma. Hann med rabatten närmast uteplatsen igår och det gav mersmak. Även dags att ta fram utemöblerna och fika lite i solen. Önskar att jag hade en så här mysig kaffe- och tidningshörna! Kanske kan bli det när vi bygger den nya uteplatsen utanför köket.

Det är något extra med engelska trädgårdar och den här tillhör ett Londonhem. Så här frodigt och fixat skulle jag också ha det om jag hade oceaner av tid. I nästa liv kanske? Just nu nöjer jag mig med att drömma.

Ha en fin måndagkväll. Ciao!

med respekt för traditioner

Kan byggnadsvård bli en livsstil?

För sex år sedan flyttade vi in i villa Någorlunda. Då låg sjuttiotalet som en tjock våt filt över huset - invändigt med heltäckningsmattor, spånskivor och medaljongtapeter och utvändigt med plastfärg, perspektivfönster och praktiskt korrugerat plåttak... Alla hus i området såldes till astronomiska priser på den tiden då förra högkonjunkturen slog i taket men villa Någorlunda låg där på den krokiga vägen utan köpare och utan budgivning. Man behövde en rejäl dos fantasi och ganska mycket mod för att ta sig an detta illa behandlade hus. Men det var precis vad vi letade efter!

Vi kunde egentligen ingenting om byggnadsvård när vi köpte huset men vi  ä l s k a d e  sekelskifte och trodde verkligen på att det fanns ett genuinare sätt att renovera på. Ett sätt bortom byggvaruhusen, plastfärgerna och standardlösningarna. Vi är ju långt från klara men vi tycker att villa Någorlunda börjar få sin själ tillbaka. Och att man kan ana den sekelgamla skönheten igen. 

Det korrugerade plåttaket plockades ner och ett återvunnet enkupigt lertegeltak från Hedenstedt kom på plats istället. Huset hade tegeltak på originalritningarna så det kändes som det naturliga valet. Att teglet sedan är begagnat gör att det känns äkta och gediget, och patinan fick vi på köpet :)

 

I höstas bytte vi de uttjänta och charmlösa sjuttiotalsfönstren mot nytillverkade enligt originalritningarna från Snickarglädje. Med fasta spröjs, kulturglas och linoljemålade är de så nära de ursprungliga vi kan komma.

Den gamla plastfärgen på fasaden knackades ner liksom delar av den förstörda putsen. Ny fasad av traditionellt kalkbruk murades för hand och resultatet är vackert och levande. Det moderna sättet att spruta på putsen är kanske snabbare, men man får ju inte samma vackra lite ojämna yta. Det kräver förstås en duktig hantverkare och det är ett av de få moment i hela ombyggnaden som vi inte gjorde själva.

Från köket leder nu nya franska dörrar ut mot trädgården. Återstår att bygga en veranda här utanför, där vi kan sitta under äppelträdet och dricka morgonkaffet i solen :)
 

 

Nu i vår ska vi måla huset med kalkfärg i en traditionell ljusgul kulör som kommer att bli fin tillsammans med de djurgårdsgröna fönstren. Även källarfönstren ska renoveras och målas i samma färg som grunden.

Nedan lite före-bilder på huset som det var, illa behandlat och förvanskat. Vi hörde till och med en byggnadsantikvarie som kallade det för områdets fulast renoverade hus just som vi hade köpt det. Jag hoppas det omnämns annorlunda nu för tiden ;)

Många kramar fru N.

en aning vår

Idag var nog första vårdagen!

I alla fall här utanför den stora staden. Solsken och blommande krokus i rabatten gjorde att vi alla fick vårkänslor. Småskatterna hade så roligt och njöt av att bara vara ute. Mycket att undersöka och upptäcka. Är man ett och ett halvt som V är ju minsta lilla sten ett äventyr. Jag njuter av att bara sitta bredvid och titta på när han skrotar omkring.

Vi tog en renoveringspaus idag och var ute i solen hela dagen. Trädgården fick sig en välbehövlig storstädning, äppelträden blev klippta och de sista av höstens löv blev uppkrattade. Känner oss mycket duktiga och nöjda nu efteråt! Och nästan lite trötta av så mycket frisk luft :)
 

Små sötnosar i Polarn och Pyret från topp till tå. Solen värmde riktigt skönt idag och man känner hur livet återvänder. Krokus, snödroppar och vintergäck blommar redan i trädgården. Tulpaner och påskliljor är på väg upp och syrenen har redan små knoppar. Tror att jag ska ta in en syrenkvist. Visste ni att syrenen blommar med små små miniatyrblommor om man tar in en gren på våren? Ljuvligt!

Våriga lördagshälsningar från fru N.

 

de är sötast när de sover

 

Har ni en skön fredagskväll bloggisar?

Här är det bolibompa för småttingarna och skoldisco för åttaåringen. Själv är jag urtrött efter en lång vecka och planerar att stoppa dem i säng fortast möjligt så jag får pusta lite. Se så skönt det ser ut! Smög in till min lilla loppa häromkvällen när hon hade somnat och fotade henne. Alldeles trygg snusar hon med snuttefilten i ett stadigt grepp och en varm katt tätt intill :)

Lovade ju att visa bilder på fönsterfodren i vardagsrummet. Det blir så bra när alla lister kommer på plats. Kvistarna är behandlade med schellack och nu väntar målning med ljusgrå linoljefärg.

Trevlig helg på er alla! Fru N.