farväl till ön

 

Huset mellan päronträden på ön.

NU HAR VI LÄMNAT ÖN FÖR I ÅR.

Kanske det blir en vända till någon helg, men inga långa sommarveckor mer. Inga dagar utan slut. Inga dagar utan planer. Inga dagar som bara blir och som därför blir så bra.

Mycket sol har vi haft denna regniga sommar. Men solen skiner ju oftast där ute i havsbandet. Och barnen har byggt kojor på berget, åkt flakmoppe med pappan till affären, plockat smultron på strå, fått benen fulla med blåmärken och skrubbsår och myggbett, nästan lärt sig simma i det kalla skärgårdsvattnet, gungat i hängmattan, läst Kalle Anka-pocket, ätit galna mängder glass, retats och kivats med varandra, lekt tillsammans i timmar, blivit bruna och solblekta och lortiga och vuxit nästan en hel decimeter. Ja, det är sommaren på ön det. Vi är mätta på ö-livet just nu, men jag vet att om bara några veckor har allt ett rosa skimmer och vi planerar med längtan nästa sommar.

Nästa sommar i huset mellan päronträden på ön.

   

instagram

Och ja, ni kan följa mig på Instagram. Lättare att uppdatera där när vi är på ön. Och så roligt. Och galet beroendeframkallande. Ni hittar mig på villanagorlunda, så klart.


Kram.

planer för hösten

 

Stora skatten när han var liten, en exakt kopia av min minsting.

TILL HÖSTEN ÅKER VI TILL MEDELHAVET.

Känns skönt att tänka på nu när vår sommarsemester snart är slut. En vecka vid Medelhavet, tillsammans medan värmen ännu dröjer sig kvar. Strosa i medeltida gränder, äta the-catch-of-the-day på enkla restauranger i hamnen, bada i salta vågor och få en dos sommar till innan kalla vintern tar vid.

Man ska alltid ha en resa till värmen i planerna någonstans. Gör det ju lite lättare, eller hur :)

   

svartvita ögonblick

 

Svartvita detaljer i villa Någorlunda.

OCH SOMMAREN FORTSÄTTER.

Vi har en veckas semester kvar. Skönt och vemodigt på en gång. Fyra härliga veckor har passerat och en återstår. Ska göra det bästa av den och njuta av varje minut ledig tid med mina små. Innan vardagen och hösten tar vid.

Har fotat detaljer här hemma och slås av att mycket är svartvitt. Strävar egentligen efter en grå-beige-sandfärgad färgskala. Lite provencalskt ni vet. Men mycket är svartvitt ser jag när jag går runt med kameran. Inte så dumt det heller, men vill inte att det ska dominera och blir för kallt och hårt. Men visst är det roligt med detaljer. Det är ju de små små sakerna som gör det. 

God is in the details, you know.  

verandafunderingar

 

Kanske till vår veranda?

SKULLE VILJA HA EN UTEPLATS FÖR VILA.

I huset i stan har vi en veranda vid vår entré. Den är öppen, men har tak, så den är relativt skyddad. Den har kvällssol, men ligger annars i skugga vilket är perfekt varma sommardagar när man vill dra sig undan solen lite. Här skulle jag vilja ha lite "latare" utemöbler. Sådana som kanske inte är så praktiska för middagar, men perfekta för en koppa kaffe eller ett glas vin. 

Det finns ju en uppsjö av soffor och så kallade loungemöbler, i alla prisklasser. Jag tycker generellt att de flesta är väldigt klumpiga och fula. De som har lite stil däremot är ju oftast galet dyra. Men så var jag på Ikea häromdagen för att köpa lite småsaker till ön, och då fick jag syn på den här. Har inte riktigt registrerat den förut, och den är inte alls dum. Till Ikea-pris dessutom! Nätt med sina ben och stommen blir inte så dominant. Man bygger ihop den till önskad form. Tror att den skulle passa riktigt bra, och jag ska nog hålla ögonen på rean för att se om jag kanske ska slå till?

Tål att tänkas på...  

 

Riktigt elegant, och med personliga kuddar och styling kan det bli hur bra som helst :)

 

ett eget krypin

 

En egen vrå till min stora pojke.

IBLAND ÄR DET INTE LÄTT ATT VARA STÖRST.

Min största skatt är tio år och då är det inte alltid lätt att ha två småsyskon på två och fyra. De små tar ju så mycket plats och respekterar inte alls den privata sfär som börjar bli viktig när man är större. Den som är stor måste ju också vara den som är klokast och snällast hela tiden. Nu är min stora kille en otroligt fin och vänlig storebror som verkligen tar hand om de små. Men en egen liten vrå - att läsa och pyssla och lyssna på musik och kanske även sova om det inte känns för läskigt - kan vara skön att ha. 

På ön har vi ju inte samma ytor som hemma i stan och inget barn har eget rum. Men med lite kreativitet kan det gå ändå. Vi röjde ur en stor skrubb under trappen på allehanda bråte. Skrubbade den ren med såpa, lagade väggarna där det behövdes och målade allt med linoljefärg. Vi sågade upp ett hål i väggen och satte in ett av husets gamla fönster som vi hittade i skjulet. När vi kommer ut nästa gång och färgen har torkat ska jag inreda med säng och kuddar och hyllor och vimplar och annat mysigt. Och förhoppningsvis blir det ett riktigt mysigt krypin till vår stora fina tioåring.

Kram så länge.

   

firad älskling

 

Vi dukar för kalas.

NU HAR VI FIRAT.

Min älskling har fyllt 40 och det har vi firat med paket och bubbel och god mat. En regnig och blåsig födelsedag var det så något trädgårdsmys blev det inte. Tända ljus och köksfest istället. Skönt att ha det nya stora köket så vi kan duka långbord och få plats för alla utan att det blir trångt. 

Nu ska jag pusta ut och njuta av att inte behöva laga mat på flera dagar. Kram.

  

 

Pioner från trädgården, blandade stolar, finaste kristallglasen, tända ljus och trevliga gäster. Recept för en lyckad fest.