nymålad

Oj, vad den helgen gick fort!

Tiden susade förbi och nu är det dags att mentalt förbereda sig för en ny vecka. Puh. Jag har inte riktigt hängt med känner jag, men så har det verkligen varit full rulle också. Villa Någorlunda ståtar nu nymålad och grann utan byggställning som skymmer. En vacker blekgul kulör som är fin mot de djurgårdsgröna snickerierna. Skönt och lite overkligt att vi nått hit!

Nu blir det ett lite lugnare tempo på renoveringen ett tag så vi hinner landa och tänka efter. Och njuta av det vi åstadkommit så här långt :)

Ha en skön kväll i solen. Fru N.

 

Tak, fönster och fasad är nu renoverade. Taket med återvunnet enkupigt lertegel från Hedenstedt, fönster med fasta spröjs och kulturglas från Snickarglädje och fasad av kalkbruk och kulturkalkfärg.

 

Ljuset verkligen glittrar i kulturglaset. 

 

Fasaden är både murad och målad för hand och man ser handens verk.
Charmiga ojämnheter och en levande yta :)

med respekt för traditioner

Kan byggnadsvård bli en livsstil?

För sex år sedan flyttade vi in i villa Någorlunda. Då låg sjuttiotalet som en tjock våt filt över huset - invändigt med heltäckningsmattor, spånskivor och medaljongtapeter och utvändigt med plastfärg, perspektivfönster och praktiskt korrugerat plåttak... Alla hus i området såldes till astronomiska priser på den tiden då förra högkonjunkturen slog i taket men villa Någorlunda låg där på den krokiga vägen utan köpare och utan budgivning. Man behövde en rejäl dos fantasi och ganska mycket mod för att ta sig an detta illa behandlade hus. Men det var precis vad vi letade efter!

Vi kunde egentligen ingenting om byggnadsvård när vi köpte huset men vi  ä l s k a d e  sekelskifte och trodde verkligen på att det fanns ett genuinare sätt att renovera på. Ett sätt bortom byggvaruhusen, plastfärgerna och standardlösningarna. Vi är ju långt från klara men vi tycker att villa Någorlunda börjar få sin själ tillbaka. Och att man kan ana den sekelgamla skönheten igen. 

Det korrugerade plåttaket plockades ner och ett återvunnet enkupigt lertegeltak från Hedenstedt kom på plats istället. Huset hade tegeltak på originalritningarna så det kändes som det naturliga valet. Att teglet sedan är begagnat gör att det känns äkta och gediget, och patinan fick vi på köpet :)

 

I höstas bytte vi de uttjänta och charmlösa sjuttiotalsfönstren mot nytillverkade enligt originalritningarna från Snickarglädje. Med fasta spröjs, kulturglas och linoljemålade är de så nära de ursprungliga vi kan komma.

Den gamla plastfärgen på fasaden knackades ner liksom delar av den förstörda putsen. Ny fasad av traditionellt kalkbruk murades för hand och resultatet är vackert och levande. Det moderna sättet att spruta på putsen är kanske snabbare, men man får ju inte samma vackra lite ojämna yta. Det kräver förstås en duktig hantverkare och det är ett av de få moment i hela ombyggnaden som vi inte gjorde själva.

Från köket leder nu nya franska dörrar ut mot trädgården. Återstår att bygga en veranda här utanför, där vi kan sitta under äppelträdet och dricka morgonkaffet i solen :)
 

 

Nu i vår ska vi måla huset med kalkfärg i en traditionell ljusgul kulör som kommer att bli fin tillsammans med de djurgårdsgröna fönstren. Även källarfönstren ska renoveras och målas i samma färg som grunden.

Nedan lite före-bilder på huset som det var, illa behandlat och förvanskat. Vi hörde till och med en byggnadsantikvarie som kallade det för områdets fulast renoverade hus just som vi hade köpt det. Jag hoppas det omnämns annorlunda nu för tiden ;)

Många kramar fru N.