mer jul

 

Och några bilder till från reportaget i Lantliv.
Foto Carina Olander, styling Anna Truelsen.

VECKAN RULLAR PÅ.

Och en spännande vecka är det med nytt jobb och allt. Hinner kanske inte blogga så mycket så jag passar på att visa er några bilder till från julreportaget i Lantliv. Sötaste lilla loppan som leker med julkrubban från Malta och lite interörbilder på ett julpyntat septemberhem :)

Ha en fin dag alla fina. 

  

tavelvägg?

 

Hmmm, den där väggen bakom fåtöljerna...

ÄR SÅ SUGEN PÅ EN TAVELVÄGG.

Ni vet en sådan där bohemisk hullerombullertavelvägg där allt matchar men ändå hänger lite på sniskan, om ni förstår? Väggen bakom fåtöljerna i vardagsrummet skulle behöva något personligare. Allra helst skulle jag vilja ha en stor vacker oljemålning, gärna i mörka toner och modern. Men i väntan på att den dyker upp (och att jag har råd att köpa den) skulle en tavelvägg kunna ge lite liv.

Som den här, den är underbar tycker jag:

 

 

Och lite bokstäver kanske?

Det tål att funderas på. Kram så länge.



 

advent

 

Paketkalenders första paket innehöll ett litet "tomtehus" från Walther&co. En hel liten vintervärld kommer att växa fram här i december. 

 

De fina pappstjärnorna från House doctor.

 

Vi eldar flitigt i kakelugnarna så här års. Gamla hus är ju charmiga men kalla och dragiga. Men eldar du på "rätt" sätt i dina gamla kakelugnar så håller de värmen hela dagen.

 

Paketkalendern på säkert avstånd uppe i kökstaket.

OCH SÅ HAR VI FÖRSTA ADVENT.

Så mysigt och all snö som vi redan fått (ovanligt med snö redan i början på december i Stockholm, men de har ju lovat en vargavinter i år) höjer ju verkligen julstämningen. Vi har börjat öppna paketkalendern och ett litet vinterland börjar långsamt växa fram. Visar er mer efterhand. Annars gör vi nog som många andra idag, tänder det första ljuset, äter pepparkakor, eldar i kakelugnarna och myser tillsammans. Julen har börjat :)

Kram på er.

   

första december

 

Några fler bilder från julreportaget i Lantliv.
Foto Carina Olander, styling Anna Truelsen.

ÄNTLIGEN DECEMBER.

Det är väl ingen som sörjer att november är slut? Mörkare och eländigare månad får man nog leta efter (hmm, januari är ju ingen favorit heller, kallt kallt kallt är det då) och nu äntligen december och allt mys som hör till. Luciatåg på dagis med bara lucior och tomtenissar, advent och glögg och pepparkakor, julgran och uppesittarkvällar. Ja, nu känns det lite bättre. 

Ni är många nya som har hittat hit efter julreportaget i Lantliv, och det är väldigt roligt! Bloggen blev genast dubbelt så stor, ja nästan tre gånger så stor. Tänk vad en artikel kan göra. Välkomna alla!

Kram så hörs vi snart igen.

 

 

stjärnor

 

Tre stjärnor i köksfönstret.

NYTT MED GAMMALT.

Har tröttnat lite på mina vita stjärnor i alla fönster som vi haft varje jul i så många år. Grupperade de tre vackraste i köksfönstret istället. Fint och lite oväntat och fyller upp det stora fönstret bra. 

Men nu längtar vi efter lite sol och ljus! Dagarna är så mörka att lamporna är tända hela tiden. Och alla foton blir grå, trots att jag fotar mitt på dagen. Och tröttheten vill inte riktigt ge sig. Det är som gryning hela dagen. Snön vi fick igår gjorde det lite bättre, men några solstrålar skulle verkligen inte skada.

Så nu hoppas vi på en solig och snöig jul! Ja?

   

kvistar

 

Julpynt i vardagsrumsfönstret. 

MIN LEDIGA VECKA NÄRMAR SIG SITT SLUT.

Men mycket har jag hunnit med och jag känner mig redo för advent. En gren med vita pappstjärnor från House doctor (men man kan säkert vika lika fina själv!) pryder vardagsrumsfönstret. Den tomma brickan hänger ihop med adventskalendern, ni vet den svävande i köket, mer kan jag inte berätta just nu. Men den kommer snart att börja fyllas, ni får se.

Nu in till stan och göra lite ärenden.

Kram så länge.

  

3 små hus på rad

 

Ett litet hus till var skatt.

JAG BAKADE PEPPARKAKSHUS IGÅR.

Och varje år undrar jag varför jag ger mig på det. Det tar så lång tid och delar går sönder och sockret bränner och allt ihop kollapsar och så får man börja om igen. Till och med jag som vanligtvis har världens tålamod blir alldeles tokig. Men vet ni vad som gör det värt det? Trollungarnas glädje när det är klart. De öppna munnarna och de glittrande ögonen och deras "Åh mamma så fint!" Stolt som en tupp säger man "Men det var väl ingenting, allt för er sötnosar, varsin liten stuga, varsågod!". Så nu pryder det skänken i vardagsrummet tills det blir lagom dammigt och dags att äta upp.

Och nu börjar vi bli redo för advent.