Ett av våra två värdefulla originalfönster från 1909, och vi vårdar dem ömt!
Här ser man dessutom originalfärgen skymta fram, en ljusgrå kulör inte så
långt ifrån den ljusgrå linoljefärg vi målar alla fönster med.
Här ser man dessutom originalfärgen skymta fram, en ljusgrå kulör inte så
långt ifrån den ljusgrå linoljefärg vi målar alla fönster med.
Ni kastar inte antikviteter rakt ner i sopcontainern, eller hur?
Kanske en konstig fråga, men faktum är att allt för många gör det när de renoverar sina gamla hus. De hundra år eller så gamla fönstren byts ut mot moderna kopior som i bästa fall liknar originalen. När villa Någorlunda renoverades på sjuttiotalet fick man bidrag av staten om man kastade bort originalfönster och ersatte dem med moderna sjuttiotalsvarianter. Har ni hört något så galet! Och i villa Någorlunda gick man loss ordentligt och bytte från stora spröjsade fönster med munblåst glas till brunbetsade perspektivfönster som i ärlighetens namn såg helt galna ut på det här gamla huset. Dåliga var de också. När vi bytte dem för något år sedan var de i uruselt skick, helt ruttna och omöjliga att reparera om man nu skulle ha velat det.
Vi har två mindre fönster kvar från 1909 som av någon anledning aldrig byttes ut. De är enormt vackra, i perfekt skick förutom lite flagnande färg, och ljuset som glittrande faller in genom det bubbliga munblåsta glaset gör en alldeles lycklig. Ett av dem sitter i vardagsrummet och var mitt söndagsprojekt. Lite skrapning (och hade det inte varit för den förra ägarens galna påhitt att täta dem med silikonfog, så hade skrapandet varit en snabb affär. Nu fick jag istället hålla på hela dagen och pilla bort seg silikon, grrr...), ett lager linoljefärg och voilá. Nu är det ett litet smycke. Och en antikvitet som vi vårdar ömt :)
Kram och ha en fin måndag.
Ett evigt pillande för att få bort förra ägarens kreativa tätningslösning, silikon!
Innerrutorna nedplockade för målning. I perfekt skick! Behövdes inte ens skrapas.
Ytterbågarna när väl silikonet var borta. Lite lös färg i nederkanten, men friskt och fint trä.
De kunde minsann för hundra år sedan!
De kunde minsann för hundra år sedan!
Nymålade och så vackra! Vem vill slänga de här i soptunnan?
En antikvitet som verkligen pryder sin plats :)
Vackra!
SvaraRaderaJa, det är helt galet vad det kastades och förstördes, jag blir så ledsen av sånt och att folk fortfarande gör detta, trots att det är så "inne" med byggnadsvård är ju ett mysterium. Själv visste jag inte så mycket om byggnadsvård, eller gamla hus överhuvudtaget, förrän jag träffade min sambo för 6 år sen, vars mor jobbar med byggnadsvård. det borde vara lag på att gå en byggnadsvårdskurs innan man får köpa ett gammal hus!
SvaraRaderaBlir så glad av dina renoveringsinlägg, du är så duktig och det blir verkligen vackert! Kram!
Gamla fönster är det vackraste som finns. Jag skulle aldrig byta ut dem även om det säkert försvinner en del värme ut ur huset. Men att på ett gammalt hus byta ut fönstren till de fula 3-glasfönster med fejkspröjsar som finns på marknaden är ju att vanföra sig på huset!
SvaraRaderaSkulle jag vara tvingad att byta något av de gamla fönstren i vårt hus, skulle jag göra precis som ni, beställa riktiga träfönster med kulturglas och äkta spröjs efter originalfönstren.
Vårt hus var också sönderrenoverat invändigt, alla socklar och foder var utbytta och dörrarna hade täckts av masonite. men tack och lov var fönstren bevarade! Vi har ersatt alla socklar och foder med nya efter gamla förlagor och även monterat tidsenliga fodersocklar och fönsterbänkslister. Dessa är specialbeställda från ett snickeri utanför Uppsala,
Jag blir så glad när jag ser personer som tar hand om sina hus! Ni har verkligen förvandlat en oslipad diamant, till det finaste huset på er gata. Cred till er!!
Hälsningar från Maria (som bor i ett gammalt hus från 1922)